Fotouppgift nummer ett på Fotoskolan GBG fick vi givetvis under vår absolut första dag. I måndags fick vi alltså varsin engångskamera (!) med 27 exponeringar. Med kameran skulle vi använda alla exponeringar till att berätta en historia som skulle ha en början och ett slut. Innan vi skulle ut och fotografera vår berättelse bads vi även att planera berättelsen för att varje bild skulle fungera väl i sitt sammanhang. Man skulle alltså utnyttja samtliga 27 exponeringar och ha med samtliga i sin redovisning. Vi fick uppgiften på måndagen och vi fick välja om vi ville påbörja den redan den kvällen eller genomföra den på tisdagen. Kameran skulle dock lämnas in för framkallning senast kl 16:00 på tisdagseftermiddagen på Sandeng's fotolabb vid Svingeln, som för övrigt låg i samma byggnad som mitt tryckeri som tryckte GAIS Fotobok 2014 gjorde! Väldigt trevligt och lättfunnet för min del. Och idag, onsdag, fick vi en timma på oss att montera våra framkallade bilder på varsin kapaskiva. Därefter var det dags att redovisa samtligas arbeten. 

Jag valde att fotografera min berättelse under tisdagen, hemma. Det var otroligt svårt att på så kort tid komma på ett vettigt tema att hålla sig till för att sedan omformulera till en historia. Jag valde därför att spinna vidare på det jag troligtvis gör bäst; fotografera konkret, rakt på sak, med tydlighet och inga oklarheter. Därför valde jag att fota muffinsbakning! Tro det eller ej, Line in da kitchen utan att ha startat en brand. Det ni. Jag valde alltså att fotografera mitt händelseförlopp under en muffinsbakningsprocess. Om man nu kan skriva så. Valde att döpa mitt arbete till "Från kaos till organiserat kaos". För det var verkligen så det var när jag bakade. För att skapa ett enhetligt uttryck i min bildserie, valde jag att fotografera ovanifrån (för det mesta, med några undantag). Det var klurigt att bestämma sig för att fota med eller utan blixt, i och med att man inte visste hur ljusstark kameran skulle vara, och/eller hur högt inbyggt ISO-tal den hade. Det visade sig nu såhär i efterhand med facit i hand, att den inte var särskilt ljushanterlig. Jag ville dock ta vara på det naturliga ljuset i köket, den varma känslan. En känsla som hade försvunnit om jag hade valt att använda blixt. Hade jag använt blixt på några och på några inte, hade min helhet förstörts. Så, jag skippade. 

När jag till en början kollade igenom mina framkallade bilder, tyckte jag de flesta var underexponderade, vilket dem var. Otroligt grumliga, oskarpa, helt felfotograferade (sökaren var inte den bästa på kameran, vilket gjorde det svårare att se hur mycket utav bilden man skulle få med). Men, efter en tid, började jag acceptera dem allt mer och mer. Kunde se charmen med dem. Och när jag hade satt upp dem i ett "cirkulationsmönster" på kapaskivan, kunde jag till och med beskåda den nöjd. Jag valde alltså att sätta bild ett uppe i vänstra hörnet, där berättelsen därefter följde åt högerriktning, därefter nedåt, därefter åt vänster, uppåt, höger, nedåt, vänster, uppåt, höger, slut. Oklart. Tog en bild på slutresultatet, hoppas ni kan skymta lite och förstå vad jag menar. Våra redovisningar tog strax över tre timmar, något man verkligen inte tänkte på när man stod där och beskådade allas arbeten. Otroligt intressant att se hur folk hade tänkt och ställt sig inför uppgifter. Mycket fina resultat! Duktig klass, JA. Vi fick dessutom nämna våra förebilder och inspirationer inom vår personliga fotografering, något som antecknades ned på tavlan bakom redovisningen. Självklart nämnde jag Joel Marklund och Carl Sandin som mina inspirationskällor. Två grymma fotografer från Sverige, inom sportkategorin.