Tredje veckan avklarad på skolan. Man ser tiden springa förbi framför ens ögon. Jag har lovat mig själv att verkligen njuta av tiden och möjligheterna som utbildningen kommer ge mig. Därför är bloggen ett skönt forum för en att kunna minnas tillbaka, återuppleva och ventilera veckorna som bara susar förbi. Jag lär mig i alla fall offatbart mycket nytt för varje vecka som går, både som fotograf och person. Jag tyckte jag lärde mig mycket på LBS, vilket jag gjorde och jag levde redan då min dröm, men det här är ju snäppet värre (positivt). Den här veckan har vi haft mycket fokus på den fjärde fotouppgiften; redaktionellt porträtt. Förra torsdagen fick vi i klassen varsin fotograf tilldelad till oss som vi skulle ringa upp och boka en fotograferingstid med under nästkommande måndag. Jag och en till från klassen (Charlotte) fick samma fotograf, Marit Lissdaniels, tidigare student på Fotoskolan GBG. Vi bokade tid med henne, och det visade sig att måndagen skulle bli lite knivig vilket gjorde att vi istället bokade onsdagsmorgonen. Vi bestämde kl 9:00, jag sätter mig i bilen kl 8:00 och tar mig ungefär 500 meter på motorvägen under sisådär 40 minuter. KÖ, kan man säga. STRESS, kan man säga. Jag hetskörde därefter lite lagligt ut till Marits kontor som låg i vackra Majorna i en gammal mjölkbutik. Där mötte jag både Charlotte och Marit prick kl 9:05, trots den längsta kön jag någonsin varit med om. 

Eftersom vi var två som skulle fota samma fotograf, bestämde vi oss i förväg att vi skulle göra våra bilder så olika varandras som möjligt för att påvisa att vi tänker, fotar och jobbar på lite olika sätt. Jag älskar ju som sagt att ljussätta och använda blixtar, trots min enorma rädsla för åska och just blixtar. Detta utgjorde därför att Charlotte arbetade med det befintliga ljuset medans jag hade mina två nya D-lite RX-blixtar medpackade. Mitt bildspråk präglas oftast av tydlighet, jag brukar säga att jag fotar väldigt konkret. Det var även den här fotograferingens personliga uppsatta mål. Vi skulle alltså ta yrkesporträtt av en fotograf för en helgbilaga till en dagstidning alternativt en facktidning. Anvisningarna sade att vi skulle lämna totalt tre bilder var, en omslagsbild där vi skulle tänka på att lämna utrymme för text och puffar för artiklar, samt två fungerande dragarbilder till artikeln inne i tidningen. Vi skulle få ca en timme till fotograferingen, jag och Challe löste det på 50 minuter totalt, för två fotograferingar. Kingz. 

Kontoret som Marit delade med några andra fotografer låg i en gammal mjölkbutik. En lokal med hyllor på nästan alla väggar, rutigt golv och en typiskt skön fotografkänsla. Blev kär i läget och lokalen så fort jag steg in i den, och idéerna flödade, låter klyschigt. Men att fota på uppdrag där man i förväg inte har en aning om hur miljön kommer se ut, utgör en svårighet till en förplanering inför fotograferingen. Man kan inte specifikt tänka ut bilder i sitt huvud, tillskillnad från om man åker på en match och fotar. Jag kan dock gilla det spontana och arbetar bra när jag pressar mig själv. Detta resulterade därför i de tre bilderna nedan. Den första bilden är min utvalda omslagsbild, som ni även kan se ett litet exempel på lite längre ned. Min lärare föredrog däremot den tredje till omslaget, vilket jag kan hålla med om såhär i efterhand. Den var istället tänkt som en dragarbild likt den andra bilden, till artikeln. 

Hur gick jag nu tillväga då? I bild ett ljussatte jag med ett silverparaply riktat bort från hennes ansikte, där blixtljuset studsade in i paraflaxet ut mot Marit. För att bakgrunden inte skulle mörkläggas på grund av den främsta blixten, placerade jag en blixt till höger, bakom henne med ett transparent vitt paraply riktat mot bakgrunden. Syftet med det var att få en helhetsbild där samtliga motiv skulle bli skarpa och synas tydligt. För att få lite variation i bildserien valde jag att ta en vanlig porträttbild på ansiktet med en blixt snett höger uppifrån samt lägga den i svartvitt eftersom de två andra bilderna verkligen präglas av färger, former och kontraster. Den tredje bilden är likadant ljussatt som bild två. 

Vi har utöver uppgiften, arbetat mycket i Photoshop. Sådana lektioner man verkligen vill lära sig allt under, där man kämpar för att hålla minnet i schack för att minnas allt och ta in precis allt, som dessvärre slipprar ut ur ena örat när man går hem för dagen. Vi hade dock i uppgift att redigera två bilder på de sätt vi hade genomgång på under dagarna, vilket stärkte minnet och gjorde att man numera kan minnas och ta del utav metoderna hemma. Har till exempel aldrig jobbat med svart- och vitpunkter utsatta med pipetter för att justera ljus, färg och kontraster tidigare. Det är dock ett otroligt användbart sätt för att få den perfekta färgbalansen i bilderna. Jag har heller aldrig arbetat med ICC-profiler tidigare. Näe, det är fräckt alltså. Vad man lär sig.